Sätta upp och ta ner skivor

Eftersom blandaren var trasig och jag ändå ville komma vidare så satte jag upp en del plywoodskivor i helgen. Första lagret puts var redan satt i tvättstugan så vad som återstod att göra var ytlagret - jag satte alltså upp 7 mm plywood istället eftersom jag kände att det inte gör så stor skillnad där ute i tvättstugan. Det blev rätt bra, plywooden följer väggens buktningar rätt bra så det blir ändå en levande yta. Jag glömde ta en bild så ni får föreställa er hur det ser ut... Faktiskt så var det sista bygginsatsen i tvättstugan, allt som återstår där nu är att tvätta ner gammal limfärg från taket, måla allt och fixa ytbehandlingen på golvet.

Sen har jag tagit ner några skivor också - i taket i det som ska bli badrum har man klätt in allt med masonit. Den håller jag på och tar ner vilket är svårare än man kan tro. masoniten är spikad med miljarder dyckert som dessutom är så mjuka att de inte går att få grepp om huvudet på dem med kofot eller hammare.

Verkar vara viktigt att använda många spikar när man sätter upp masonit...

Anledningen till att vi tar ner masoniten är att taket ovanför är fuktskadat och hänger ner. Det behöver renoveras. Kul ändå att trots att taket och bjälkarna är dåliga på sina ställen och att spikarna ibland har rostat av så är masoniten helt intakt: slät och fin.

Vi började lägga köksgolv

För ungefär ett år sen beställde vi ett kilsågat golv till köket från Åttersta såg. Då tänkte vi att det nog snart var dags och att det var bra att ha golvet på plats så att det bara var att lägga in. Riktigt så blev det inte. Vi fick mellanlagra golvet i grannens loge där det fanns gott om plats och så tänkte vi att till våren när det är torrt och fint kan vi lägga in det. Men när våren kom var vi inte riktigt i fas för att lägga in golv än. Vi skulle bara dra el, rör och putsa väggarna först - sen kunde vi lägga in golvet. det borde vi kunna göra under sommaren. Fast under sommaren gjorde vi en massa andra saker och fick inte riktigt köket klart för att kunna lägga in golv då heller.

Nu blev det så att grannen behövde platsen i logen så nu skulle golvet absolut ut. För ett par veckor sen snabbputsade jag nederdelen av väggen och så har vi ordnat rör och el så nu i helgen var planen att lägga in golvet.

Vi började med den första, trixigaste, brädan som skulle ha genomföringar för element. Ungefär så långt kom vi för när vi skulle lägga nästa bräda insåg vi att golvet är alldeles för fuktigt.

Vi hade det naturligtvis på känn. Hösten har ju varit riktigt blöt och även om logen har tak så är den ju varken tät eller uppvärmd. Det blir ju ibland så när man verkligen vill något att man lätt ignorerar problemen. Så blev det som Gustav II Adolfs mamma en gång sägs ha skaldat - det ena du vill det andra du skall, så plägar det gå i dylika fall. Även om Kristina inte pratade om några golv förstås...

Vi insåg såklart att det skulle bli mer problem av att faktiskt lägga golvet än att skjuta på det så nu har vi istället gjort en ny hög inne i köket tillsammans med en luftavfuktare. Förhoppningsvis kan den hjälpa till att torka ut det tillräckligt så att vi kan lägga det senare.

Istället ägnade vi helgen åt att städa upp efter sommaren. Vi tog ner paviljongen och rensade i högarna. Kändes rätt skönt ändå att få det jobbet gjort. det är så lätt att skjuta på det eftersom det alltid finns annat som är viktigare och så växer högarna med bråte.

Nästa steg i badrummet

Har fortsatt med badrummet i helgen. Jag började med att måtta på hur hög panelen skulle bli. Det är en massa saker att ta hänsyn till; takhöjd, fönster, öppen spis, stänkskydd och gyllene snittet... Jag testade många olika höjder med laserpasset uppskruvat på stativ.

Beslutade till slut att sätta panelen något lägre än på bilden, i höjd ned övre spröjsen på fönstret.

Sen gjorde jag en golvsockel av tegel. Lite trixande där med för att få sockeln att hamna på rätt ställe för att panelen ska bli rak. Väggarna buktar och lutar åt alla möjliga håll.

Jag satte upp panel på första väggen men sen blev jag rädd att virket var för fuktigt. Det vore ju inte roligt om den torkar isär senare. Panelen har legat i ett tält ute så det har inte regnat direkt på den men det har ju varit fuktigt i luften...

Nu har jag burit in resten och satt igång luftavfuktaren. Hoppas det har torkat så jag kan fortsätta nästa gång.

Ovanför panelen ska det sitta en list och sen tapet - exakt vilken tapet är inte klart än. Panelen kommer nog att målas i något jugendinspirerad grön ton.

Ett hål till

När snickarna hade lämnat Görlinge förra helgen hittade jag en bit timmer ute på gården. Den var för stor för att jag skulle ha kunnat missa att den legat där sen tidigare. Och den var i ganska dåligt skick. jag fick onda aningar och började leta runt. Mycket riktigt:

Bakom panelen gömde sig ett hål. Nåja, det är väl bara att fixa till det den dagen då det blir dags för det rummet - för tillfället regnar det ju inte in i alla fall!

Har tagit fram mer väggar

Fin vinterdag på Görlinge idag!

Jag var inne i kammaren innanför hallen och funderade på om vi skulle ta ner treetex-skivorna och lerklina väggarna där. Petade lite ned en kofot... Naturligtvis hittade jag nya fuktskador uppe i ena hörnet: 

Där uppe är timret helt genomruttet. Det är inte många stockar som är påverkade men de som är det är helt slut.

Så jag tog ner (nästan) all treetex. 

Såg bra ut i övrigt.

Mycket lite spår efter tapet, bara det här...

Och det här.

Gamla lerkliningen går in bakom öppna spisen:

Golvfunderingar - råd och tips mottages tacksamt!

Vårt hus har mullbänk som grundkonstruktion. Det innebär att golvet ligger direkt på jorden utan någon luftspalt mellan golv och jord. När vi öppnat golven har det visat sig fungera bra som lösning i det här huset, det har varit torrt och fint. Enda problemet har varit i hallen, där det kommit in fukt genom den otäta dörren, och kring kanterna i husets norra delar där en del stenar kalvat ut. Då har själva mullen följt med ut och så har det blivit dragigt kring golvkanterna. Ungefär som på bilden nedan:

Planen för att åtgärda det här innebär så klar först och främst att grunden lagas, lösa och utkalvade stenar sätts tillbaka och utsidan tätas med kalk/sandbruk. Insidan tätas traditionellt med lerbruk men vi funderar på att göra det enklare för oss och sätta vindpapp istället. Ställer vi till det på något sätt med den lösningen?

Där det behöver fyllas på i golven tänker vi använda kapillärbrytande lecakulor, inte så traditionellt men väldigt praktiskt och bättre isolering är jord. Dessutom tänker vi lägga linisolering runt kanterna, det är ett mer flexibelt material och kan hantera rörelser i huset utan att det blir en glipa. Då skulle det se ut så här när vi är klara:



Nu har ju moderna hus en del saker som gamla hus inte hade, till exempel rör och avlopp dragna i golvet. Som en extra säkerhetsåtgärd tänkte vi gräva ur kring rören och fylla extra singel i botten och sen lecakulor där.

Det har även kommit upp funderingar på om man borde isolera rören med något för att förhindra kondens. Kanske räcker det med att använda vanliga rör-i-rör för att slippa det... eller?

Sista och största funderingen blir så klart våtrum. Moderna regler om tätskikt går naturligtvis bort eftersom det (förmodligen) skulle vara ett säkert sätt att bygga in fukt och problem i grunden. En mullbänk fungerar eftersom markfukt kan ventileras ut. En plastmatta eller bara ett för tjockt färglager kan förstöra den konstruktionen helt och binda kvar fukten i golvet. Att då göra ett tätskikt känns inte säkert...

Mycket runtfrågande, läsande och googlande har lett mig till det här förslaget istället. 

- Först gräver vi ur allt organiskt material, jord, skrufs och liknande. 

- Sen fyller vi med singel i botten, på det kapillärbrytande lecakulor. 

- Sen vill vi ha ett lager som dels kan transportera fukt men som också är stabilt nog att lägga klinker eller golvtegel på. Bästa lösningen på det problemet verkar vara att blanda lecakulor med lerbruk. Man får då en hård platta som ändå kan hantera en del spill. Det skulle bli så här:

Nu blir ju inte det här en konstruktion som tål hur mycket plaskande och skvättande som helst. Eftersom vi har barn som gillar just plaskande och skvättande är tanken att vi först har en duschkabin i badrummet nere och sen när vi kommit till ovanvåningen så kan vi bygga ett mer modernt badrum med tätskikt och allt. Eftersom vi inte är särskilt förtjusta i duschkabiner ska vi då ta bort den och istället sätta dit ett badkar (plus en skylt med hårda ordningsregler för badandet).

Tankar, förslag, sågningar och idéer mottages tacksamt!

Värre var det i hallen

Även golvet i hallen är utlyft. Här hade vi inte samma tur. Byggaren konstaterade hussvamp... Lyckligtvis avstannat men vi får ändå plocka ut allt virke och gräva ur mullbänken. Golvbjälkarna var rätt murkna de också...

Lätt att bära ut i alla fall, övrigt virke är riktigt tungt men inte de här.

Vattnets väg genom huset

Som ni kanske minns från ett tidigare inlägg så finns det ett stort hål i Innertaket i köket uppe där det regnat in under flera år. Under det stod ett köksskåp och under skåpet har vattnet stannat till på sin väg neråt.

Här är skåpet borttaget och vi kan följa vattnets väg in i nästa rum. Golvet lutar en aning här, antar att det är anledningen till att fuktskadan byter riktning.

Det här är golvet i garderoben som ligger på andra sidan köksväggen. En bjälke är helt bortruttnad och en annan är i dåligt skick - måste bytas.

Samma hål underifrån - bilden är tagen i pigkammaren längst till vänster i husets framkant. Man förstår också varför taket är så lågt, bjälklaget mellan våningarna är ca 65 cm tjockt i två lager...

En våning ner i köket syns skadan fortsätta - de översta timmerstockarna på bilden och de ovanför innertaket är riktigt dåliga.

Antar att vi kommer se fortsättningen på det här när vi lyfter golven...

Nån har slagit upp ett hååål

Vi fortsätter på temat att rensa så att vi kan undersöka de fuktskadade väggarna. Nu har turen kommit till ovanvåningen där det finns ett stort hål i taket där det regnat in. 

En granne från Gissle var förbi, Roger, och berättade om upprustningen som man gjorde i början av 2000-talet. Han hade varit med på mycket av arbetet och kunde bland annat berätta att hålet i taket berodde på att tidigare ägare inte vågat gå upp på taket och lägga tillbaka trasiga takpannor. Istället hade man petat upp dem med måttlig framgång. Taket lagade man 2001 men konsekvenserna under finns kvar. 

Innertaket på bilden har en rätt begränsad skada, det är ca en kvadratmeter som är skadad inklusive en takbjälke. Under det har köksskåpet en del skador så det får vi ta bort och under det är själva timmerstommen ganska dålig. Från skåpet behåller vi luckor och beslag för att kunna återskapa något liknande senare. 

Det är alltså timret mellan köket och kammaren på nedervåningen som har drabbats värst. Där kommer en hel del behöva bytas ut.

Kranen från köket uppe.

Emaljerad gjutjärnsho från köket uppe, det där nere har en likadan.

Kranen från köket nere, jag betvivlar att där runnit varmt vatten, texten på vredet till trots.

När jag var uppe på taket och skyfflade bort fuktskadat spån hittade jag en del tidningar som man använt till tätning. Alla är från tiden 1917 till 1918. Det stämmer ganska bra med det som Roger berättade - att han fått berättat för sig att ovanvåningen byggts till 1917. Det stämmer också ganska bra med namnet Spångberg som står skrivet på virket i trappan upp. Enligt Rune (han som bodde här mellan 1950-1953) skulle han ha jobbat här på 20-talet.

Gamla tidningar.

Fynd från skåpet: ett tyll och ett rakblad.

En kammare till

Här är kammaren som man kommer till om man går rakt genom köket

Alltså den med den fina dörren.

 Äldre foder på den här sidan, väggarna är lerklinade under tapeterna

Fönster som vätter mot framsidan

En liten fuktskada i taket - men det där gör nog inget, eller vad tror ni ;-)

En dörr leder vidare till nästa kammare, liten kamin av nyare modell i hörnet.

Otroligt låg takhöjd här inne, ca 195 cm där det inte hänger ner ännu lägre på grund av fuktskador. Golvet är uppreglat en bit och taket är sänkt. Någon borde göra något!