Göra klart väggar

Jag la på sista lagret lerklining på ett par väggar som Johanna gjort tidigare. Det tog väldigt lång tid att få blandningen klar eftersom alla ingredienser var djupfrysta.

Det ser rätt snyggt ut när det var klart - blir spännande att se resultatet när det torkat.

Maskinhaveri

Håller på med att slipa golvet den här helgen. Jag är inne på en av de sista golvbrädorna när min nya slipmaskin plötsligt gav upp.

Jag hade trots allt hunnit slipa ett antal golvplankor innan maskinen gav upp så nästa steg blev att jämna till sidorna. Första försöket med bänkcirkelsågen gick inte så bra. Kanten var för ojämn så jag försökte styra på frihand - det gick dåligt...

Blev betydligt bättre med sänksåg och skena:

Jag tror att de här planken blir riktigt bra till slut!

Färdig fasadritning

Har fått en klar fasadritning levererad av mamma/svärmor. Tur att vissa jobbar på när vi bara latar oss...

 



Det står förslag på ritningen men vi är nog rätt klara över att det kommer att bli så här.

Ritningen innehåller några ändringar jämfört med hur fasaden ser ut idag. Jag tänkte skriva lite om hur vi tänkt med förändringarna, vårt mål har ju ändå varit att inte omvandla huset till något som det inte är utan att bevara det vi gillar med huset. Ett övergripande mål har också varit att ge huset ett ganska enhetligt utseende, eftersom fönstren är både snygga och dominerande på fasaden så har de fått sätta tonen som vi utgått från i övrigt. Tidigt 1900-tal är alltså modellen.

Panel
Panelen som sitter på huset nu består av fem eller sex olika sorters spontad panel, det är mest fasspont i olika bredd men även ett par varianter av pärlspont. Dessutom är nedre högra delen av huset utan panel, den delen har inte använts som bostadsyta så där har man väl inte tyckt att det varit värt det att sätta upp panel. Vid den tiden då man byggde ut huset och satte upp panelen (vi antar att det var vid ungefär samma tillfälle någon gång i början av 1900-talet) så använde man det som bostad åt statare och tjänstefolk och senare som uthyrningslägenheter. Man har därför återanvänt en del gammal fasad och utöver det lappat i med vad man kommit över.

Vår plan är att byta till locklistpanel med ca 8" brädor i botten och locklister som är fasade eller rundade på ca 1,5". Det vanligaste i de här trakterna och vid tiden för förra sekelskiftet är ju egentligen spontad panel men på lite finare och större hus var det vanligt med locklist. Till exempel hade grannhuset både sådana fönster och locklistpanel vid den tiden. Dessutom kommer vi lägga till en horisontell mittlist mellan våningarna. En sån list finns på en del av huset idag, förmodligen för att man bytt panelen under den. Listen gör dessutom att frontespisen ser mer proportionerlig ut, den blir anars lite för platt i stilen.

Vi kommer att sätta panel även där det tidigare inte funnits - har diskuterat det fram och tillbaka och även om det hade varit roligt att bevara den detaljen så stämmer det ju inte längre - bagarstugan är nu en del av bostadshuset och är inte ett "uthus".

vi kommer inte att tilläggsiolera utan nöjer oss med att byta den befintliga vindpappen i samband med att vi byter panelen.

Dörrar
På baksidan finns idag en svartmålad plankdörr som mest ser ut att höra hemma på ett uthus. Den kommer att ersättas med en paneldörr med ungefär samma utseende men som kommer att målas i en annan färg (inte riktigt klart vilken än).

Dubbeldörren på framsidan är från 1800-talet och är innåtgående, den är dessutom i sånt skick att den inte går att få tät utan ganska stora ingrepp. Den får bli kvar men vi lägger till nytillverkade utåtgående dörrar i samma stil framför. Visst hade vi kunnat byta til en sekelskiftesdörr men vi tyckte det kunde vara roligt med en vinkning till äldre tider.

Fönster
Fönstren är i bra skick och får vara kvar som de är, ska bara målas om när vi bestämt oss för hur de ska se ut, de ska också flyttas fram så de hamnar i liv med nya panelen. Planen är att sätta energiglas i innanfönstren för att få bättre isolering, de behöver ändå renoveras.

Sen kommer vi sätta in ett nytt smalt fönster till höger om dörren, hallen är rätt mörk och det blir bra att släppa in lite sol. Dessutom är dörren så osymetriskt placerad att fasaden ser skev ut - det blir mycket bättre om man sätter dit ett fönster. Varför dörren sitter som den gör är ett helt eget inlägg - så snart jag räknat ut svaret ska jag skriva ner det ;-)

Vi har även lagt till ett litet lunettfönster högst upp på frontespisen, anledningen är samma som jag varit inne på tidigare att den ytan på huset blir för stor och behöver brytas av en aning. kanske blir det bara ett blindfönster, det beror på hur det får plats i förhållande till innertaket innanför.

Farstu eller ingen farstu?
Som den observanta läsaren nog redan noterat så blir det ingen farstu utbyggt. Där finns visserligen ett litet pulpettak på betongplatta idag och spår av en äldre (förmodligen) inbyggd farstu sen tidigare. Dessutom har vi ju hittat höga smala fönster i samma stil som de övriga ute i boden - så det kan ha funnits en inglasad farstu där före den nuvarande, det kan också vara så att alla fönstren är återanvända från ett annat hus...

Av utrymmesskäl hade vi helst valt en farstu, anledningen till att vi inte ska ha en är helt och hållet estetiska. Vi tyckte helt enkelt att det blev snyggare utan. Så pass mycket snyggare att det får vara värt det uteblivna utrymmet. Huset får ett enklare och mer sobert uttryck utan farstu.

Är det här byggnadsvård?
Jag ser inte våra svar som några absoluta sanningar utan det är mer vad vi resonerat oss fram till när vi diskuterat renoveringen. Vad ska bevaras, vad kan vi ändra, vilken av husets alla åldrar är det som ska få lysa igenom i vår tid och vilken "rätt" har vi att sätta egna avtryck. Kom gärna med dina egna synpunkter i kommentarsfältet hur ni tänker kring de här ämnena!

Vinterpaus

Det går långsamt med byggandet nu - ska man vara helt ärlig så kan man säga att det knappt går alls... Fuktigt och kallt även inne i huset och gräsmattan är mer lera än gräs. Då blir både energinivån och humöret lågt.

Vi var nere i huset på hemväg från nyårsfirande. Stannade en natt, jag hann med att slipa en (1) golvplanka och ta några bilder på trädgården. Planen är att göra en skiss över trädgården så att vi kan börja planera inför framtiden.

Nu ska vi snart rycka upp oss och sätta igång med ny energi, ska bara vila lite först...

Skorstensbeslag

Plåtslagarna har varit på plats och gjort nya beslag till våra nya skorstenar. Beslagen är gjorda efter en äldre förlaga i omålad galvaniserad plåt. Regnskydden är dock av lite modernare stuk men kändes bra att ha eftersom vi inte kommer elda så regelbundet i dem.

 



Kontrakt eller förtroende?

I samband med att vi byggde avloppsanläggningen tillsammans med grannarna i somras så skickade vi in en ansökan till lantmäteriet om att skapa en gemensamhetsanläggning. Vi tänkte att en sån kan säkert vara bra att ha inför framtiden - man vet ja aldrig vad som händer... Så fick vi för ett tag sen tillbaka svaret att de mottagit vår ansökan, de berättade även att det skulle ta två till fyra månader att hantera ärendet och så var där en timprislista som jag själv (jobbar som konsult i IT-branchen) bara skulle kunna drömma om att fakturera efter.

Det visade sig när jag ringde lantmäteriet att det där pappret som vi tyckte "kunde vara bra att ha" skulle kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Vi drog raskt in vår ansökan men får i alla fall betala runt tusenlappen för att vi ansökte.

Jag tror att det är bättre att vi håller sams med grannarna och tar eventuella funderingar om avloppsanläggningen om sisådär 20 - 30 år när det är dags att göra något åt den igen...

Uppdatering: Nu har vi fått räkningen för den tillbakadragna ansökan, 2800 kr kostade det att få en ansökan registrerad och sen tillbakadragen. De hade alltså inte hunnit göra någonting alls med den - det fick jag bekräftat över telefon när jag pratade med lantmäteriet tidigare. Tur att inte andra myndigheter har den prislistan...

Om röd slamfärg (ett gästinlägg)

I funderingarna kring fasadfärger är ju själva rödfärgen egentligen den viktigaste ingrediensen. Vi har själva varit med och kokat rödfärg vid några tillfällen men är långt ifrån experter på ämnet. Då är det rätt bra att ha en mor som är just expert. Hon har kokat rödfärg både till egna och andras byggnader och dessutom hållit kurser i ämnet. Inlägget nedan är hennes tankar och erfarenheter kring slamfärg - håll till godo:

 

Rödfärgsrecept har det funnits gott om med skiftande men snarlika recept. Det recept som medföljde tunnorna med pigment i minst hundra år använder jag mig av, fast oftast i mindre mängd. Det beror på hur många som står beredda att måla. Är jag ensam kokar jag kanske bara på 5 eller 10 liter vatten, om vi är flera på 25 liter vilket räcker till en ganska stor vägg. Grundreceptet är på 50 liter:

                             50 liter vatten kokas upp och däri löses 2 kg järnvitriol.

                             2-2,5 kg finmalet rågmjöl siktas torrt ner i vitriollösningen

                             under kraftig vispning.

                             Låt detta koka en kvart under lock men se upp för överkokning!

                             Tillsätt 8 kg rödfärgspigment under omrörning.

                             Låt allt koka ytterligare en kvart.

                             Rör i färgen då och då medan den svalnar.

 

Det räcker oftast med dessa koktider (vad än Gysinge säger) men då är förutsättningen att mjölet skållas. Använd ballongvispar och det är bra om två stycken hjälps åt att sikta och vispa. Är man feg och först rör ut rågmjölet i kallt vatten för att minimera risken för klumpar, så tar det längre tid och man får stå där och koka… Svaret på när färgen är färdig är i båda fallen att den ska skinna sig!

De mindre mängderna färg kokar jag på kökspannan i en gammal järngryta som rymmer 8 kannor ( ung. 20 liter). Till de större mängderna krävs en bykgryta, en sån där som man tvättade i före tvättmaskinens tid. Yttre delen av plåt med en liten eldstad under och med en innergryta av koppar (som ofta tagits ur sitt sammanhang för att tjäna som blomkruka).

 

Varför ska man koka färgen själv? Det måste man ju inte, men man vet då vad den innehåller, det är roligt och det luktar gott! Och färgen är mycket trevlig att stryka. Priset på ingredienserna går på under 20 kr per kilo färg. Köpefärgen varierar väldigt mycket i pris, det är inte alltid så lätt att förstå vad som är i den och kulören är som den är.

Av övriga ingredienser (bl. a. järnvitriol, harts, sillake, urin) i de andra recepten förekommer oftast linolja tillsammans med såpa för emulgeringens skull. Jag tycker det är onödigt. Ett uppstrykningsprov med varianterna med och utan linolja gav visserligen en svagt djupare ton med den senare, om man nu vill ha det, men efter ett år kunde jag inte se någon skillnad. Inte heller smetar färgen utan linolja av sig mer. Det tar några år innan den gör det! Och det gör den med linolja också vid det laget.

  

Etiketten tagen ur boken En bok om rödfärg av Axel L Romdahl/ Sigurd Erixon/
Cyrillus Johansson och Johan Lundberg, 1932
Och det året står alltså för "nutida etikett".

Hur får man då den färgton man vill ha? I Sverige har funnits rödfärgsverk på många håll och de har alla varierat i bränningen av pigmentet, rödmullen, som är en restprodukt efter annan utvinning: koppar, svavel eller alun. Hårdare bränt: mörkare färg. På ett och samma färgverk kunde kulören variera beroende på bränningen. Men när alla utom Stora Kopparberg i Falun var nedlagda, så standardiserades kulören till en mörk ton, Falu standard.

Eftersom äldre byggnader varit ljusare började man på 70-talet efterfråga ljusare rödfärg. I Finland fanns den, och finns. Efter några år kom Falun med sitt ljusare pigment till mycket högre pris än standard! Men numera är det stopp igen. Ingen ska koka rödfärg med pigment från Falun utan att de har kontroll över det. Så det pigmentet går inte att köpa. Istället har en nygammal tillverkare Kopparbergs pigment börjat ta fram rödfärgspigment ur gamla varphögar. Göranssons färg i Sundborn säljer det både som pigment och färdig färg.

 Från den ljusaste som ligger till
vänster och medurs: Italiensk rödmull, Falu ljusröd, Falu standard,
Kopparbergs pigment samt rödfärg från Dylta, nedlagt 1941.
 

Av färdiga färger finns förutom Falu standard och Falu ljusröd även en ljusröd från Hörle utanför Värnamo vilken säljs av Claessons trätjära (se Internet). Finska Uula har en Italienröd som är ljus och kulörstarkare än Falus och en ”faluröd” som jag upplever som mörkare än Falu standard. Göranssons färg säljer Kopparbergs pigment färdigkokt. Den färgen är mindre kulörstark och ligger mitt emellan de båda Falukulörerna i ljusstyrka. Av dessa färdiga färger är det bara Faluns och Hörles som inte går att köpa som pigment.

Pigmenten kan blandas till en nyans man vill ha. Men nästan ännu större betydelse för nyansen är om det är ett nytt slätt (men så klart ohyvlat) virke eller en gammal solbränd och sprucken panel man målar. Liksom det just nu påfallande ljuset! Sprickorna i gammalt trä lägger till en mängd skuggor, vilket gör att färgen upplevs som mörkare.

 

Svart algpåväxt har blivit vanligare med fuktigare klimat, men den syns inte på samma sätt i den röda som i vit eller gul slamfärg. När jag för några år sedan målade norrsidan, där det också finns en då ny tillbyggnad upptäckte jag att de svarta algerna uppenbarade sig ganska snart på tillbyggnadens nya granpanel men uteblev på den gamla förindustriella furupanelen (brädor tagna nära kärnan). Så visst har virkesvalet också betydelse.

  

Timmerbyggnaden uppförd 2003 rödfärgades efter två år med en strykning med
hemkokt rödfärg. Ytan kan betraktas som hyvlad, men färgen var ändå smetfri
flera år. Nu är det hög tid att rödfärga igen!
 

Före ommålning måste fasaden borstas ren från lös färg och småstickor. Självklart ska rödfärgen målas för hand så länge det är möjligt. Den får mycket bättre inträngning i träet och hamnar där den ska, inte på allt möjligt bredvid och under. Den ska strykas ut jämnt med en inte för liten pensel. Långa, jämna tag! Vädret får inte vara för kallt eller regnigt, men inte heller för varmt och soligt. Då hinner färgen inte tränga in utan kan flaga av, vilket är ännu större risk för vid sprutning. Färgen hinner torka i luften innan den hamnat på väggen.

Några länkar till färgtillverkare:
http://falurodfarg.com/
http://www.goranssons.se/
http://www.claessons.com/
http://www.uula.fi/se/