Kontrakt eller förtroende?

I samband med att vi byggde avloppsanläggningen tillsammans med grannarna i somras så skickade vi in en ansökan till lantmäteriet om att skapa en gemensamhetsanläggning. Vi tänkte att en sån kan säkert vara bra att ha inför framtiden - man vet ja aldrig vad som händer... Så fick vi för ett tag sen tillbaka svaret att de mottagit vår ansökan, de berättade även att det skulle ta två till fyra månader att hantera ärendet och så var där en timprislista som jag själv (jobbar som konsult i IT-branchen) bara skulle kunna drömma om att fakturera efter.

Det visade sig när jag ringde lantmäteriet att det där pappret som vi tyckte "kunde vara bra att ha" skulle kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Vi drog raskt in vår ansökan men får i alla fall betala runt tusenlappen för att vi ansökte.

Jag tror att det är bättre att vi håller sams med grannarna och tar eventuella funderingar om avloppsanläggningen om sisådär 20 - 30 år när det är dags att göra något åt den igen...

Uppdatering: Nu har vi fått räkningen för den tillbakadragna ansökan, 2800 kr kostade det att få en ansökan registrerad och sen tillbakadragen. De hade alltså inte hunnit göra någonting alls med den - det fick jag bekräftat över telefon när jag pratade med lantmäteriet tidigare. Tur att inte andra myndigheter har den prislistan...

Om röd slamfärg (ett gästinlägg)

I funderingarna kring fasadfärger är ju själva rödfärgen egentligen den viktigaste ingrediensen. Vi har själva varit med och kokat rödfärg vid några tillfällen men är långt ifrån experter på ämnet. Då är det rätt bra att ha en mor som är just expert. Hon har kokat rödfärg både till egna och andras byggnader och dessutom hållit kurser i ämnet. Inlägget nedan är hennes tankar och erfarenheter kring slamfärg - håll till godo:

 

Rödfärgsrecept har det funnits gott om med skiftande men snarlika recept. Det recept som medföljde tunnorna med pigment i minst hundra år använder jag mig av, fast oftast i mindre mängd. Det beror på hur många som står beredda att måla. Är jag ensam kokar jag kanske bara på 5 eller 10 liter vatten, om vi är flera på 25 liter vilket räcker till en ganska stor vägg. Grundreceptet är på 50 liter:

                             50 liter vatten kokas upp och däri löses 2 kg järnvitriol.

                             2-2,5 kg finmalet rågmjöl siktas torrt ner i vitriollösningen

                             under kraftig vispning.

                             Låt detta koka en kvart under lock men se upp för överkokning!

                             Tillsätt 8 kg rödfärgspigment under omrörning.

                             Låt allt koka ytterligare en kvart.

                             Rör i färgen då och då medan den svalnar.

 

Det räcker oftast med dessa koktider (vad än Gysinge säger) men då är förutsättningen att mjölet skållas. Använd ballongvispar och det är bra om två stycken hjälps åt att sikta och vispa. Är man feg och först rör ut rågmjölet i kallt vatten för att minimera risken för klumpar, så tar det längre tid och man får stå där och koka… Svaret på när färgen är färdig är i båda fallen att den ska skinna sig!

De mindre mängderna färg kokar jag på kökspannan i en gammal järngryta som rymmer 8 kannor ( ung. 20 liter). Till de större mängderna krävs en bykgryta, en sån där som man tvättade i före tvättmaskinens tid. Yttre delen av plåt med en liten eldstad under och med en innergryta av koppar (som ofta tagits ur sitt sammanhang för att tjäna som blomkruka).

 

Varför ska man koka färgen själv? Det måste man ju inte, men man vet då vad den innehåller, det är roligt och det luktar gott! Och färgen är mycket trevlig att stryka. Priset på ingredienserna går på under 20 kr per kilo färg. Köpefärgen varierar väldigt mycket i pris, det är inte alltid så lätt att förstå vad som är i den och kulören är som den är.

Av övriga ingredienser (bl. a. järnvitriol, harts, sillake, urin) i de andra recepten förekommer oftast linolja tillsammans med såpa för emulgeringens skull. Jag tycker det är onödigt. Ett uppstrykningsprov med varianterna med och utan linolja gav visserligen en svagt djupare ton med den senare, om man nu vill ha det, men efter ett år kunde jag inte se någon skillnad. Inte heller smetar färgen utan linolja av sig mer. Det tar några år innan den gör det! Och det gör den med linolja också vid det laget.

  

Etiketten tagen ur boken En bok om rödfärg av Axel L Romdahl/ Sigurd Erixon/
Cyrillus Johansson och Johan Lundberg, 1932
Och det året står alltså för "nutida etikett".

Hur får man då den färgton man vill ha? I Sverige har funnits rödfärgsverk på många håll och de har alla varierat i bränningen av pigmentet, rödmullen, som är en restprodukt efter annan utvinning: koppar, svavel eller alun. Hårdare bränt: mörkare färg. På ett och samma färgverk kunde kulören variera beroende på bränningen. Men när alla utom Stora Kopparberg i Falun var nedlagda, så standardiserades kulören till en mörk ton, Falu standard.

Eftersom äldre byggnader varit ljusare började man på 70-talet efterfråga ljusare rödfärg. I Finland fanns den, och finns. Efter några år kom Falun med sitt ljusare pigment till mycket högre pris än standard! Men numera är det stopp igen. Ingen ska koka rödfärg med pigment från Falun utan att de har kontroll över det. Så det pigmentet går inte att köpa. Istället har en nygammal tillverkare Kopparbergs pigment börjat ta fram rödfärgspigment ur gamla varphögar. Göranssons färg i Sundborn säljer det både som pigment och färdig färg.

 Från den ljusaste som ligger till
vänster och medurs: Italiensk rödmull, Falu ljusröd, Falu standard,
Kopparbergs pigment samt rödfärg från Dylta, nedlagt 1941.
 

Av färdiga färger finns förutom Falu standard och Falu ljusröd även en ljusröd från Hörle utanför Värnamo vilken säljs av Claessons trätjära (se Internet). Finska Uula har en Italienröd som är ljus och kulörstarkare än Falus och en ”faluröd” som jag upplever som mörkare än Falu standard. Göranssons färg säljer Kopparbergs pigment färdigkokt. Den färgen är mindre kulörstark och ligger mitt emellan de båda Falukulörerna i ljusstyrka. Av dessa färdiga färger är det bara Faluns och Hörles som inte går att köpa som pigment.

Pigmenten kan blandas till en nyans man vill ha. Men nästan ännu större betydelse för nyansen är om det är ett nytt slätt (men så klart ohyvlat) virke eller en gammal solbränd och sprucken panel man målar. Liksom det just nu påfallande ljuset! Sprickorna i gammalt trä lägger till en mängd skuggor, vilket gör att färgen upplevs som mörkare.

 

Svart algpåväxt har blivit vanligare med fuktigare klimat, men den syns inte på samma sätt i den röda som i vit eller gul slamfärg. När jag för några år sedan målade norrsidan, där det också finns en då ny tillbyggnad upptäckte jag att de svarta algerna uppenbarade sig ganska snart på tillbyggnadens nya granpanel men uteblev på den gamla förindustriella furupanelen (brädor tagna nära kärnan). Så visst har virkesvalet också betydelse.

  

Timmerbyggnaden uppförd 2003 rödfärgades efter två år med en strykning med
hemkokt rödfärg. Ytan kan betraktas som hyvlad, men färgen var ändå smetfri
flera år. Nu är det hög tid att rödfärga igen!
 

Före ommålning måste fasaden borstas ren från lös färg och småstickor. Självklart ska rödfärgen målas för hand så länge det är möjligt. Den får mycket bättre inträngning i träet och hamnar där den ska, inte på allt möjligt bredvid och under. Den ska strykas ut jämnt med en inte för liten pensel. Långa, jämna tag! Vädret får inte vara för kallt eller regnigt, men inte heller för varmt och soligt. Då hinner färgen inte tränga in utan kan flaga av, vilket är ännu större risk för vid sprutning. Färgen hinner torka i luften innan den hamnat på väggen.

Några länkar till färgtillverkare:
http://falurodfarg.com/
http://www.goranssons.se/
http://www.claessons.com/
http://www.uula.fi/se/

Färgsättning

Eftersom vi ska hugga tag i fasaden till våren så går just nu diskussionerna varma här hemma gällande färgsättning.

Vi är rörande överens om att själva fasaden ska vara ljus faluröd. Knutar, foder och vattbrädor vill vi ha i en ljusgrågrön nyans. Men sen blir det svårt. Vi vill gärna ha in den kromoxidgröna färgen som var vanlig då våra fönster kom, men vi vill gärna ha in gult också. Och det får inte bli ett godishus av del hela... Jag har gjort två alternativ än så länge:

Säsongens topplistor

Vi har bestämt oss för att göra några topplistor med tema "Byggsäsongen 2014" nu när säsongen ohjälpligt börja närma sig sitt slut. 

Topp 3 Höjdpunkter

• När vi fick vårt vackra köksgolv från Åttersta såg och vi lyckades tajma in leveransen med en snäll granne med traktor som kunde hjälpa oss att lasta av
• När sista lasset Hasopor var inskottat i huset
• När vi fick fasadskisserna av mamma/svärmor Britta

Topp 3 Epic fails

• Hasopor-jävla-högen som lossades direkt på marken/gräset. Sjukt svårt att skotta, vi har fått uppfinna massor av hjälpmedel på vägen och dessutom kommer vi få dras med Hasopor på marken under många år framöver.
• När Björn monterade klingan på nya sänksågen. Åt fel håll.
• Leran på vår första egen-lerklinade vägg som sprack. Ordentligt. Trillade ner.

Topp 3 Verktyg

• Motorsåg, det är något väldigt definitivt över att jobba med motorsåg - det går liksom inte att backa...
• Skruvdragare, Härligt med nya skruvdragare inför säsongen. De gamla hade gjort sitt och var sega till och med med nya batterier
• Sista platsen blir ett dött lopp mellan skyffel och murslev. Inte för att de är så roliga utan för att det är de använts mest i år

(bilden lånad från stihl.se)

Topp 3 Sommarmat

• Franzéns korv med allehanda sallader och årets sås - chimichurri
• Halloumi, halloumi och åter halloumi
• Grillad zucchini med honung och pecorino
• ...och en till. Livräddaren: jordgubbar /hallon/körsbär med naturell yoghurt och Risentas frukt&nöt-müsli

Topp 3 Tidsfördriv för barn

• Skylanders
• Grannarnas studsmatta
• Lego i drivor

Topp 3 TV-serier

• Breaking Bad
• Modern Family
• Det goda livet
  

Topp 3 Höjdpunkter utanför byggprojektet

• Vi tog med barnen på restaurang Koh Pha Ngan i Uppsala. Underbar kväll, så god mat, härlig stämning och alla var så glada
• Vi lånade kusinernas lägenhet i Stockholm och drog på Gröna Lund
• Släkt på besök på 40-årsfest, en rolig kväll!

Topp 3 Utflyktsmål i närheten

• Svampplockning i de härliga skogarna här omkring
• Kvekgården och Härkeberga - finns en hel del intressant historia i närheten
• Parker och bibliotek i Enköping (beroende på väder) - roar barnen några timmar

Trapphuset är (nästan) klart

Nu är grunden till trapphuset klar, egentligen har den varit klar ett tag men jag hade inga bra bilder.

När grunden byggdes var det risk för minusgrader så den blev inslagen i isolering för att inte frysa.

Och det var ju inte så snyggt så den bilden ville jag ju inte lägga ut på bloggen - eller hur?

Nu är isoleringen borttagen och då ser det ut så här istället:

Som ni ser är grunden inte längre helgjuten utan murad i lecablock. De ska putsas vilken dag som helst...

Skulle vi ha varit riktiga byggnadsvårdstalibaner så skulle vi ju naturligtvis ha gjutit en ny grund liknande den gamla. Men när byggarna föreslog att mura den istället hade jag inga större problem med det. Inte riktigt konsekvent men så blev det. Av någon anledning värdesätter vi inte nybyggda delar lika mycket som de äldre - kanske kommer någon framtida ägare till huset förbanna den klåpare som tog bort den gamla fina gjutna grunden ;-)

De dåliga syllarna är utbytta, lite återstår att fixa med stommen men det tar vi i samband med att vi fixar fasaden.

Och så syns det inte på bild men en bit under mark har vi dragit in ett ventilationsrör. Tanken är att bygga ett skafferi under trappan som kyls genom att vi leder in luften i ett långt rör som går under marken.

Övermodets förbannelse

Har trixat och sågat för att få dörrbladet som vi fick från grishuset att passa i dörröppningen till bagarstugan. Karmen har satt sig och buktar rejält i överkant så det krävdes en hel del sågande och hyvlande för att få dörren att passa. När man ser dörrbladet utan karmen så ser det helt galet ut men monterat på plats blev det helt okej.

Sista steget var såklart att montera gångjärnen. Jag måttade markerade och gjorde första urtaget. Det blev sådär sjukt bra så att man knappt ens behöver skruvar, det borde sitta kvar ändå. 

Glad och övermodig ger jag mig på nästa gångjärn. Naturligtvis slinter jag med stämjärnet och slår loss en flisa. 

Syns kanske inte så bra på bilden och inte heller kommer det att synas på dörren eftersom det är in mot karmen men #%$*#% vad störande det är!

Nåja till slut blev dörren monterad och klar - fint va?!

Ok, kanske inte jättefint just nu men det kommer att bli!

Sista grillningen för säsongen

Fint väder igår. Jag svängde in hos grannen, Franzéns charkuterier, och köpte färsk "novemberbratwurst" till en planerad sista grillning för säsongen.

Dessvärre ville det sig inte riktigt med tiden igår så grillandet sköts upp till idag.

Nu hade jag inte bättre tur idag heller då alla grillmöjligheter regnade bort.

Nåja det är rätt skönt ändå att äta stekt mustig bratwurst med kokpärer i husvagnen medan regnet slår mot taket :-)

En liten lunchöl passade bra till!