måndag 16 september 2013

Golvfunderingar - råd och tips mottages tacksamt!

Vårt hus har mullbänk som grundkonstruktion. Det innebär att golvet ligger direkt på jorden utan någon luftspalt mellan golv och jord. När vi öppnat golven har det visat sig fungera bra som lösning i det här huset, det har varit torrt och fint. Enda problemet har varit i hallen, där det kommit in fukt genom den otäta dörren, och kring kanterna i husets norra delar där en del stenar kalvat ut. Då har själva mullen följt med ut och så har det blivit dragigt kring golvkanterna. Ungefär som på bilden nedan:
Planen för att åtgärda det här innebär så klar först och främst att grunden lagas, lösa och utkalvade stenar sätts tillbaka och utsidan tätas med kalk/sandbruk. Insidan tätas traditionellt med lerbruk men vi funderar på att göra det enklare för oss och sätta vindpapp istället. Ställer vi till det på något sätt med den lösningen?

Där det behöver fyllas på i golven tänker vi använda kapillärbrytande lecakulor, inte så traditionellt men väldigt praktiskt och bättre isolering är jord. Dessutom tänker vi lägga linisolering runt kanterna, det är ett mer flexibelt material och kan hantera rörelser i huset utan att det blir en glipa. Då skulle det se ut så här när vi är klara:




Nu har ju moderna hus en del saker som gamla hus inte hade, till exempel rör och avlopp dragna i golvet. Som en extra säkerhetsåtgärd tänkte vi gräva ur kring rören och fylla extra singel i botten och sen lecakulor där.

Det har även kommit upp funderingar på om man borde isolera rören med något för att förhindra kondens. Kanske räcker det med att använda vanliga rör-i-rör för att slippa det... eller?


Sista och största funderingen blir så klart våtrum. Moderna regler om tätskikt går naturligtvis bort eftersom det (förmodligen) skulle vara ett säkert sätt att bygga in fukt och problem i grunden. En mullbänk fungerar eftersom markfukt kan ventileras ut. En plastmatta eller bara ett för tjockt färglager kan förstöra den konstruktionen helt och binda kvar fukten i golvet. Att då göra ett tätskikt känns inte säkert...

Mycket runtfrågande, läsande och googlande har lett mig till det här förslaget istället. 

- Först gräver vi ur allt organiskt material, jord, skrufs och liknande. 

- Sen fyller vi med singel i botten, på det kapillärbrytande lecakulor. 

- Sen vill vi ha ett lager som dels kan transportera fukt men som också är stabilt nog att lägga klinker eller golvtegel på. Bästa lösningen på det problemet verkar vara att blanda lecakulor med lerbruk. Man får då en hård platta som ändå kan hantera en del spill. Det skulle bli så här:


Nu blir ju inte det här en konstruktion som tål hur mycket plaskande och skvättande som helst. Eftersom vi har barn som gillar just plaskande och skvättande är tanken att vi först har en duschkabin i badrummet nere och sen när vi kommit till ovanvåningen så kan vi bygga ett mer modernt badrum med tätskikt och allt. Eftersom vi inte är särskilt förtjusta i duschkabiner ska vi då ta bort den och istället sätta dit ett badkar (plus en skylt med hårda ordningsregler för badandet).
Tankar, förslag, sågningar och idéer mottages tacksamt!

2 kommentarer:

  1. Mycket att tänka på. I stort sett tror jag att det funkar. Det försvunna materialet i ytterkant ska kanske bottnas med något tyngre än leca, så att innanförliggande fyllning inte ger sig ut i den med resultat att första golvbjälken med tiden sjunker.

    Ett draperi i ring runt badkaret kan samla in vattenstänk för den som ändå vill duscha i karet.

    SvaraRadera
  2. Jag läste ett förslag där man bygger en vall av stenar mot ytterkanten som sen tätas med lerbruk. En ganska tjock sådan vall skulle då ha tre syften - vara stabil, luftät och "hålla" värmen/kylan. Jag tycker nog att det lutar åt den lösningen snarare än vindpapp...

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.