onsdag 8 april 2015

I målarverkstan

Vi har börjat testa lite färger till fönster och dörrar. Just nu lutar det åt gröna fönster, gul dörr och grå(aktiga) foder.

Vi började med att testa några gröna nyanser, de första är "rena" färger och de sista är blandade med vit grundfärg.
 
från vänster är det då: två olika varianter av grönjord, den vänstra som pigment och den högra som "konstnärsfärg" på tub - väldigt stor skillnad. Sen kommer en grön umbra och sist en kromoxidgrön. Sen är det olika blandningar av den vänsta grönjorden, grön umbra och kromoxidgrön i olika variationer blandade i vit grundfärg. På den separata brädan längst ner i bild har vi blandat brun ockra istället för grön umbra, tanken var att det skulle bli mer åt olivhållet - men jag är skeptisk ;-)

Här är färgproverna utsällda mot ett fönster som är målat i nyansen längst till höger. Visserligen var proverna fortfarande våta när vi fotade men man kan ändå se att de kommer att krita en hel del och bli mycket ljusare. Vi får nog satsa på en rejält mörk variant om den inte ska bli för ljus efter något år...

Här har vi testat olika gula nyanser, längst till vänster ren guldockra, sen brun ockra, efter det en blandning av de två första och sist guldockra blandat i vit grundfärg. Dörren i bakgrunden är relativt nymålad i ren guldockra.

Samma färgprover som ovan men nu mot en dörr målad i ren guldockra för några år sen, den har också ljusnat en hel del.

Vi blandade också lite olika grå varianter men de glömde jag att ta bilder på - får återkomma med det...

3 kommentarer:

  1. Ren guldockra, så vackert! Särskilt mot rött tycker jag.

    SvaraRadera
  2. Den fjärde färgen var nog ren kromoxidgrönt. Problemet med den är att den blir kall och drar åt blått när den blandas med vitt, därav likheterna i de blandade proverna.
    50/50 förhållandet i förhållandet zink/titandioxid gällde Uulas vita. I Wibos vet jag inte.
    Att färgerna ljusnar efter ett par år beror inte på att pigmenten bleknar utan på att bindemedlet linoljan bryts ner i ytan och titandioxiden kritar. I vita färger ser man det som en fördel eftersom färgen då blir "självtvättande" och bibehålls vit.
    Kritningen gör också att linoljefärgskiktet tunnas med åren och inte bygger så mycket som andra färgtyper. Vilket är en fördel...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har justerat lite i texten nu så om ovanstående kommentar verkar konstig är det orsaken...

      Radera