Innehåller all möjlig information om sånt där som man har en aning om hur det är men inte vet exakt plus en hel del som är helt okänt för mig. Jag har suttit och bläddrat i den några timmar nu - fascinerande! Tror jag kan avsluta mitt konto på byggahus.se och avinstallera google...
torsdag 12 mars 2015
Praktisk läsning
Utöver alla böcker om byggnadsvård så är den här riktigt bra att ha. Tror jag i alla fall. Jag har precis köpt den...
torsdag 5 mars 2015
Trädgårdsfunderingar
Trädgården håller på att tina fram och vi funderar på vad vi ska göra med den. Steg ett är naturligtvis (för oss som gillar att planera) att göra en ritning. Har måttat in alla träd och jämfört med satelitbilder och så vidare. Inte helt lätt att få ihop en bra översiktskarta, men tillslut gick det ihop.
Idag består ju trädgården till största delen av vildvuxen park, många stora gamla lövträd men bortsett från det i stort sett ingenting. Bakom huset finns avloppsanläggningen med infiltration. Vi funderade på att lägga ett trädgårdsland där - blir ju liksom direktgödslat underifrån? Eller kommer det massa läskiga kemikalier från avloppet som vi inte vill ha i maten? Dessutom kommer vi nog vilja ha en uteplats på baksidan, det är bäst morgonsol för sommarfrukostar där.
Parallellt med vägen går gamla vägen med allén. Där kommer vi nog inte göra så mycket mer än att rensa bort sly.
En lekstuga till barnen tänkte vi börja bygga redan i sommar, den ska nog också ligga bland träden norr om huset.
På framsidan ska vi ha lite gångar och rabatter, ska skissa in dem så snart vi kan bestämma oss.
Vi gillar båda i teorin att ha trädgård och odla grejer. Problemet är bara att vi inte riktigt tar tag i det och lär oss. Runt vårt förra hus satte vi mest ner buskar och blommor lite som det passade för stunden och sen fick de växa om de klarade det. I min inre bild ska vi i framtiden ha en sån där fantastiskt vacker trädgård - desutom gillar jag idén om att vara självförsörjande på grönsaker och liknande så ett prunkande trädgårdsland tänker jag mig också att det finns. Ska bli kul att rita och planera och spännande att se om det blir av ;-)
Idag består ju trädgården till största delen av vildvuxen park, många stora gamla lövträd men bortsett från det i stort sett ingenting. Bakom huset finns avloppsanläggningen med infiltration. Vi funderade på att lägga ett trädgårdsland där - blir ju liksom direktgödslat underifrån? Eller kommer det massa läskiga kemikalier från avloppet som vi inte vill ha i maten? Dessutom kommer vi nog vilja ha en uteplats på baksidan, det är bäst morgonsol för sommarfrukostar där.
Parallellt med vägen går gamla vägen med allén. Där kommer vi nog inte göra så mycket mer än att rensa bort sly.
En lekstuga till barnen tänkte vi börja bygga redan i sommar, den ska nog också ligga bland träden norr om huset.
På framsidan ska vi ha lite gångar och rabatter, ska skissa in dem så snart vi kan bestämma oss.
Vi gillar båda i teorin att ha trädgård och odla grejer. Problemet är bara att vi inte riktigt tar tag i det och lär oss. Runt vårt förra hus satte vi mest ner buskar och blommor lite som det passade för stunden och sen fick de växa om de klarade det. I min inre bild ska vi i framtiden ha en sån där fantastiskt vacker trädgård - desutom gillar jag idén om att vara självförsörjande på grönsaker och liknande så ett prunkande trädgårdsland tänker jag mig också att det finns. Ska bli kul att rita och planera och spännande att se om det blir av ;-)
måndag 2 mars 2015
Föredrag i Sockenrådet
Igår var vi inbjudna till Biskopskulla sockenråd för att hålla ett föredrag om huset, historien och byggandet. Det var väldigt roligt att få fria händer att prata om vårt intresse och att träffa lite mer folk i trakten. Folket fick höra långa berättelser om lera, timmer och gårdens historia. Det var rätt kul att sammanställa föredraget också - att titta tillbaka på vad vi gjort och fundera över vad som är intressant att prata om. Jag tycker själv att föredraget gick ganska bra och barnen höll sig lugna och fina med hjälp av semlor och iPad :-)
Vi var lite stissiga i samband med föredraget så vi glömde att ta bilder men en lånad bild på bagarstugan med Bishop Hill Museet kan vi visa.
Det är där sockenrådet håller till med möten och pubkvällar. Sockenrådet är för övrigt en oreligiös förening som bildades efter Biskopskulla församlings sista kyrkstämma med syftet att:
- bevara och främja samverkan med alla som är intresserade av att besöka oss i Biskopskulla
- bevara kulturella och historiska värden och intressen inom socknens gränser samt sprida kunskapen om dessa.
Vi var lite stissiga i samband med föredraget så vi glömde att ta bilder men en lånad bild på bagarstugan med Bishop Hill Museet kan vi visa.
Det är där sockenrådet håller till med möten och pubkvällar. Sockenrådet är för övrigt en oreligiös förening som bildades efter Biskopskulla församlings sista kyrkstämma med syftet att:
- bevara och främja samverkan med alla som är intresserade av att besöka oss i Biskopskulla
- bevara kulturella och historiska värden och intressen inom socknens gränser samt sprida kunskapen om dessa.
måndag 16 februari 2015
Fixt och färdig
Sådär var slipen renoverad och klar igen. Tur att vi inte har bråttom, synd att det nu är 35 mil mellan slipen och golvbrädorna...
fredag 13 februari 2015
Hur vi jobbar med lera
Tänkte skriva ihop ett lite mer sammanfattande inlägg om hur vi gör när vi lerklinar väggarna. Om man läser på olika forum och i böcker så visar det sig att det finns massor av olika sätt att putsa och mer eller mindre avancerade blandningar.
Allt vi har lärt om lerklining har vi lärt oss av Johannes Riesterer på Svenska Jordhus*. Därmed inte sagt att han är ansvarig för allt som jag kommer skriva härefter - vi kan säkert ha missuppfattat eller rört till det själva i efterhand men i stort sett är det baserat på hur han förklarat för oss.
Receptet
Det här är alltså baserat på den lera vi har att gräva upp hemma hos oss så du kan inte bara ta det rakt av utan det kan behöva anpassas om du är sugen att prova själv.
1 del lera
3 delar murarsand
1 del halm
1 del gödsel (vi använder hästgödsel men man kan också använda kogödsel)
Vatten efter behov.
Leran kan man ta direkt som den är ur leråkern men jag har märkt att det går snabbare att blanda den om jag ställt den i blöt över natten.
Att blanda
Vi börjar blanda genom att skotta i all lera, all gödsel, två delar sand och lite halm. Sen kör vi igång blandaren. Jag har inte i något vatten till att börja med - då snurrar allt bara runt som en klump. Halmen som är i från början har till syfte att dra sönder lerklumparna. När blandningen börjat gå ihop kan man ha i resten av sanden (ibland har jag inte i all sand om blandningen verkar vara färdig ändå) och sista minuterna har jag i den sista halmen. Halmen får inte snurra runt för länge för då går den sönder för mycket och förlorar förmågan att binda ihop putsen.
Vår halm hämtar vi inne i grisstallet, vi tar den halmen som de gått runt på (och så får de ny i utbyte). Den är märkvärdigt fri från skit - verkar som om de helst går ut och gör sina behov. Fördelen med att ta begagnad halm är att den redan är "hackad" i bitar. Om jag tar ny halm så är det för långa strån som klumpar ihop sig i blandaren.
Vatten ska som sagt blandas i efter behov, det innebär förmodligen ganska mycket mer vatten än vad du tror. Blandningen ska vara rejält blöt. Blir man trött i handen när man sätter upp den är blandningen för torr. Vattnet blandas i undan för undan på slutet. Häller man på för mycket på en gång så börjar det som sagt bara snurra runt i blandaren utan att blandas. På slutet, när blandningen börjar bli rejält fuktig, kan man blanda i mer åt gången. Halmen och sanden absorberar en del av vattnet så om det får stå ett tag kan man behöva ha i mer.
Om blandaren
Vår blandare är en tvångsblandare av märket Imer mix 120. En vanlig tombolablandare funkar inte, den klarar inte riktigt att blanda leran - fast jag har läst om folk som använt en sån och dessutom lastat i ett par större stenar för att fixa blandandet. Vår blandare är egentligen i klenaste laget men om man bara jobbar själv så klarar den att blanda färdigt en omgång medan man sätter upp den första. Är man fler än en så går den lite för långsamt. Fördelen med den är att jag hittade den billigt begagnad och att den är så pass liten att jag kan flytta runt den själv och att jag får in den i huset. Det är inte roligt att stå ute i vintern och blanda lera...
Att sätta upp putsen
Jag brukar hälla upp den färdiga blandningen i en murarhink som jag kan ta med dit där jag ska putsa väggen. På vänster hand (jag är högerhänt) har jag en grov gummihandske med långt skaft och i höger hand har jag en fyrkantig, ganska stor murslev. (Den har säker ett specifikt eget namn men det kan jag inte, finns att köpa på tex biltema)
Med vänster hand tar jag en näve blandning ur hinken, drar av den på mursleven och klatschar upp på väggen. Klatschandet är ganska hårt och tunt så att det sätter sig. Ungefär en kvadratmeter åt gången gör jag. Sen går jag på med nästa lager direkt. Nu blir det tjockare; ett par till tio cm beroende på hur väggen buktar. Det drar jag upp blött i blött på det tunna lagret. Man får inte jobba för mycket med utjämnandet nu får då pressar man ur vattnet och då fastnar det inte ordentligt. Sen är det bara att fortsätta likadant med nästa kvadratmeter tills första varvet är klart.
Nu får väggen torka, det kan ta ett par veckor om det är fuktigt i luften. Vi använder en luftavfuktare för att det ska gå snabbare, då riskerar man inte att det möglar.
Innan andra lagret sätts upp monterar man lister och foder, då kan man putsa mot dem sen och får på så sätt en helt jämn övergång.
Det andra lagret är en halv till ett par centimeter. Det är svårt att putsa tunnare en en halv centimeter för putsen har en tendens att släppa då. Det här lagret är det roligaste att göra, det är faktiskt ganska lätt att få det riktigt bra även på frihand.
Att förbereda väggen
Mina väggar har ju varit lerklinade tidigare så det finns redan färdiga hack i timret. Vad jag gör är att ta bort all gammal lerklining och lister och grejer och borsta väggen ordentligt ren med en kvast - är den dammig så fastnar det dåligt. Vi använder oss inte av nät eller ribbor eller liknande för att få fast leran. Det enda problem vi stött på är där jag använt en tjärad stock som ersättning för en murken. Där fastnade inte leran alls. Inte heller blöter vi väggen innan, bara väggen är ren så går det bra.
Runt fönster och dörrar sätter vi en ram av brädor, dels för att ha något att måtta lerlagret mot så att det ska bli jämnt men också för att ha något att spika lister och foder mot senare.
Elledningar fräser vi in i väggen före putsning. Först provade jag att bara fästa flexslang direkt mot väggen och sen putsa in den men det blev en hel del sprickor och var svårt att få leran att fästa. Det tar inte särskilt lång tid att fräsa ett spår i väggen för ledningarna.
*Det här inlägget är inte på något sätt sponsrat av Svenska Jordhus, snarare tvärt om, de brukar skicka en faktura ;-)
onsdag 28 januari 2015
Samtidigt i en annan del av landet
Det känns lite absurt att följa turerna i Petersvik samtidigt som vi sliter i vårt anletes svett för att renovera vårt gamla hus.
Petersvik är ett område sommarhus från slutet av 1800-talet utanför Sundsvall. De här husen byggdes under en period då ekonomin i Sundsvall blomstrade tack vare skogsindustrin och träpatronerna tävlade i att bygga fina sommarvillor utanför stan. Husen och parkerna runt om har varit relativt orörda fram tills nu och utgör ett kulturhistoriskt unikt område.
Återigen är det skogsindustrin som ändrar förutsättningarna för trakten. SCA planerar att riva husen, platta ut området och istället anlägga en kombiterminal där hamn, vägar och tåg ska samsas. Från början var det fler intressenter inblandade men de har sedan dess hoppat av. Tanken är att kommunen ska stå för halva kostnaden och att SCA tar den andra halvan. Dessutom tillkommer kostnaden för att dra om järnvägen - den kostnaden landar hos staten. En intressant aspekt i det här är att SCA själva fortfarande inte har beslutat att investera i logistikparken. Vilket naturligtvis inte är ett problem när man börjar riva husen...
Hela grunden för projektet är dessutom kraftigt ifrågasatt då det främsta behovet sägs komma från ortvikens pappersbruk som samtidigt som processerna pågår avvecklar delar av sin verksamhet eftersom efterfrågan på tidningspapper är drastiskt fallande. Enligt de första buden skulle driften av logistikparken ha varit igång 2014, nu är det förskjutet till 2018. Samtidigt som behovet har minskat en hel del. Verkar finnas en risk att kombiterminalen är överflödig redan när den ska vara klar.
Villa Skogshyddan har redan rivits med hänvisning till att det var förfallet och kunde vara farligt. Den förklaringen känns ju direkt larvig när man jämför med vårt hus som stått tomt och utan underhåll sen 1952. Bilden här under visar vilket skick huset var i när det revs förra året.
Tänk om vi kunde lära av historien och inte riva vårt kulturarv för att tillfredställa dagens nycker och kommunpampars behov av att bygga monument över sig...
Facebookgrupp som samordnar motståndet - för den som vill gå in och lajka ;-)
*om ägaren till bilden inte vill att jag har den här är det bara att lägga in ett meddelande så tar jag bort den.
Petersvik är ett område sommarhus från slutet av 1800-talet utanför Sundsvall. De här husen byggdes under en period då ekonomin i Sundsvall blomstrade tack vare skogsindustrin och träpatronerna tävlade i att bygga fina sommarvillor utanför stan. Husen och parkerna runt om har varit relativt orörda fram tills nu och utgör ett kulturhistoriskt unikt område.
Återigen är det skogsindustrin som ändrar förutsättningarna för trakten. SCA planerar att riva husen, platta ut området och istället anlägga en kombiterminal där hamn, vägar och tåg ska samsas. Från början var det fler intressenter inblandade men de har sedan dess hoppat av. Tanken är att kommunen ska stå för halva kostnaden och att SCA tar den andra halvan. Dessutom tillkommer kostnaden för att dra om järnvägen - den kostnaden landar hos staten. En intressant aspekt i det här är att SCA själva fortfarande inte har beslutat att investera i logistikparken. Vilket naturligtvis inte är ett problem när man börjar riva husen...
Hela grunden för projektet är dessutom kraftigt ifrågasatt då det främsta behovet sägs komma från ortvikens pappersbruk som samtidigt som processerna pågår avvecklar delar av sin verksamhet eftersom efterfrågan på tidningspapper är drastiskt fallande. Enligt de första buden skulle driften av logistikparken ha varit igång 2014, nu är det förskjutet till 2018. Samtidigt som behovet har minskat en hel del. Verkar finnas en risk att kombiterminalen är överflödig redan när den ska vara klar.
Villa Skogshyddan har redan rivits med hänvisning till att det var förfallet och kunde vara farligt. Den förklaringen känns ju direkt larvig när man jämför med vårt hus som stått tomt och utan underhåll sen 1952. Bilden här under visar vilket skick huset var i när det revs förra året.
Bilden är lånad från gruppen Rädda Petersvik från rivning*.
Tänk om vi kunde lära av historien och inte riva vårt kulturarv för att tillfredställa dagens nycker och kommunpampars behov av att bygga monument över sig...
Facebookgrupp som samordnar motståndet - för den som vill gå in och lajka ;-)
*om ägaren till bilden inte vill att jag har den här är det bara att lägga in ett meddelande så tar jag bort den.
tisdag 20 januari 2015
Dörrbeställning del två
Kommer ni ihåg att vi gjorde en dörrbeställning hos XXXXX (namnet borttagt) snickeri i september förra året? Vi trodde i alla fall att vi hade gjort det då, men ägaren verkar ha väldigt svårt med att hantera beställningar. Sen började vi mejla fram och tillbaka med snickeriet om alla möjliga detaljer, till exempel vilka frässtål man kunde använda för att få en karnisprofil på brädorna. Det visar sig att en karnis är en mycket ovanlig profil i ståltillverkarnas värld. De gör bara stål för att tillverka de där standardmodellerna av lister och foder som man hittar på byggvaruhusen. Inte undra på att allt "allmoge" ser likadant ut...
I fredags var jag i alla fall på besök ute på snickeriet för att göra klart beställningen. För att kolla ett par detaljer så besökte vi (jag och snickeriägaren) själva verkstaden och pratade med snickaren. Jag förklarade vad det var för profil jag ville ha och då löste det sig: jo, en sån hade han specialtillverkat för ett tag sen till en annan kund - den kunde vi ta!
Så nu återgår vi till att spänt vänta på att dörren ska bli klar.
Min skiss till snickeriet av hur jag ville att panelbrädorna skulle se ut.
I fredags var jag i alla fall på besök ute på snickeriet för att göra klart beställningen. För att kolla ett par detaljer så besökte vi (jag och snickeriägaren) själva verkstaden och pratade med snickaren. Jag förklarade vad det var för profil jag ville ha och då löste det sig: jo, en sån hade han specialtillverkat för ett tag sen till en annan kund - den kunde vi ta!
Så nu återgår vi till att spänt vänta på att dörren ska bli klar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










